Stockholm marathon 2013

Då var det äntligen dags, laddad med kolhydrater och magtabletter så är vi här på väg till Stadion.
Sandra och jag och typ 20 000 andra sugna löpare.

Här står vi tävlingsklädda och bara väntar på att loppet ska starta.

Jaha,,,, så själva loppet då.....kändes helt okej i början, sprang med Lasse, snittade på typ 4:45 första fem kilometrarna. Sen bara kände jag att det här kommer bli jobbigt, redan vid Västerbron så kändes det blähäääää. Nåja milen på Norr mälarstrand passerade jag på 49 minuter, helt okej. Sen gick det trögt igen,
massa saker snurrade runt i huvet, bryta eller köra, bryta bryt ja bryt.
Ja medans det surrade i huvet så domnade tårna bort (mortons), ryggen var trött, ja det var den ena och den andra som dök upp så valet var ju inte svårt. Tänkte också på att ska jag lida mig igenom detta på en skittid som jag inte kommer vara nöjd med och dessutom vara sliten och förlora massa träningspass för att kroppen måste läka/vila, svar NEJ.
Så redan vid typ 12 km så bestämde jag mig för det, men jag ville ändå köra halva loppet så att det ändå blev ett bra träningspass.
Så efter halva loppet lunkade jag tillbaks till Stadion och hann se manliga segraren i mål, och Musse som kom 4:a. Stod sen och såg massa duktiga Linnéor passera målet.
Och så Sandra förstårs, hon var jätteduktig och sprang in på 3:27.

Ganska glad trots att jag inte fick någon medalj.