Tänka sig att det snöade i morse...och inte hade de plogat.
I stället för att försöka komma i väg med bilen in till stan och springa med Team Stockholm Marathon så sprang jag själv.
Hua vad tungt, som sagt inte plogat och på de flesta ställen var jag den första som satte mina fotavtryck. Håret, ögonbrynen och fransarna var fulla med is och snö.
Jag var i alla fall ute 14.6 kilometer, det är jag mycket nöjd med.
Fast det gick inte vidare fort men man kan inte få allt.
Känns som marathon formen är jäkligt långt bort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar